fredag 22 januari 2016

Rädda Villa Sjötorp!

2016 har startat med ett mycket viktigt ärende för oss på kulturmiljöavdelningen, nämligen det om Gävle hamns rivningsansökan av Villa Sjötorp, som ligger på Norrlandet. Idag är sista svarsdatumet på remissen och vi har under eftermiddagen lämnat vårt yttrande vidare till Samhällsbyggnad Gävle.

Här följer en sammanfattning av Länsmuseet Gävleborgs synpunkter:

·        Länsmuseet motsätter sig att Sjötorp rivs. 

·       Sjötorp med omgivande trädgård har ett så stort kulturhistoriskt värde att det uppfyller kulturmiljölagens kriterier för byggnadsminnesförklaring. Villa och trädgård är också särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk och miljömässig synpunkt enligt 8 kap 13 § plan- och bygglagen. 

·        Rivning av Sjötorp skulle innebära en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård X 802 Norrlandet – Bönan – Utvalnäs.  

·        Med tanke på den ytterst lilla yta Sjötorp upptar inom Gävle hamns område kan villan inte anses utgöra ett allvarligt hinder för hamnverksamheten. Eftersom de båda riksintressena inte kan betraktas som oförenliga ska heller ingen avvägning mellan dem ske i detta fall. Riksintresset för kulturmiljövård får alltså inte påtagligt skadas genom hamnverksamheten.  

·       Sjötorp befinner sig i ett sådant tekniskt skick att byggnaden utan svårighet kan rustas upp. Enligt den senaste utredningen är stommen i god kondition. Befintliga skador berör i huvudsak byggnadens ytskikt och tak och härrör från eftersatt underhåll.  

·       Gävle kommun måste ställa krav på Gävle hamn att ta sitt ansvar som fastighetsägare. Som alla fastighetsägare måste även hamnen följa bestämmelserna i 8 kap 14-15 §§ PBL om byggnaders underhåll. I fallet Sjötorp handlar det dessutom om en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk och miljömässig synpunkt.
 

 
Villa Sjötorp ligger utefter Gävles kustremsa Norrlandet, varav den västligaste delen är den tidigast bebyggda. Här har i äldre tid funnits fäbodar och landställen, och det var också här som de första sommarvillorna byggdes strax efter 1800-talets mitt. En av dessa tidiga villor är Sjötorp, byggd 1864 som sommarbostad för målarmästare Rudolf Sjöström. Sitt nuvarande utseende fick Sjötorp vid en genomgripande ombyggnad 1883. Huset hade då köpts av grosshandlare Axel Brandt, som här lät skapa en magnifik villa i fransk renässansstil med kupolkrönta hörntorn och rikt utsmyckade träfasader. I samband med ombyggnaden anlades också en parkliknande trädgård med ovanliga träd och buskar.
Sjötorp nyttjades som sommarvilla av privata ägare i närmare 100 år, fram till 1975 då Gävle kommun förvärvade fastigheten. Under 1970-talet hotades villan av rivning, men tack vare en stark lokal opinion kunde Sjötorp med kringliggande trädgård räddas. 1977 bildades föreningen Sjötorps vänner, som skötte det löpande underhållet av hus och trädgård genom ett årligt avtal med Hamnstyrelsen. Genom föreningens verksamhet hölls byggnaden även tillgänglig för allmänheten.
 
 
 
Sommaren 2006 sades avtalet med vänföreningen upp. Därefter har underhållet av byggnaden i stort sett upphört och både hus och trädgård är i dag i stort behov av vård. Sedan 2010 ägs Sjötorp av Gävle hamn, som har ansökt om att få riva villan trots att dess stora kulturhistoriska värde är väl känt och dokumenterat.  
 
 
Några av de mest uppskattade byggnaderna i Gävles stadsbild har en gång hotats av rivning. Sjömanskyrkan skulle rivas för att ge plats till en flerfilig ny vägsträckning. Grand Hotell skulle ersättas av ett parkeringshus. Länsfängelset skulle lämna plats åt bostäder. I fallet Länsfängelset byggde argumentationen dessutom till stor del på bristfälligt tekniskt skick och avsaknad av användning – precis samma argument som nu används om Sjötorp. Vad Sjömanskyrkan, Grand och Länsfängelset lär oss är att det inte är bevarandebesluten man ångrar, utan de sår i en plats historia som en rivning av äldre miljöer ofrånkomligen ger.
 
Fotografiet högst upp är från 2001 och taget av Samhällsbyggnad Gävle. Övriga fotografier är tagna av Leif Øyen.
 

Inga kommentarer: